Stöd och motståndsnivåer är ett av de vanligaste begreppen inom trading. Ett motstånd är en nivå där normalt tillräckligt många säljare tycker att priset är acceptabelt för att sälja, eller om man så vill köparna tycker att det börjar bli dags att ta hem sina vinster. När säljtrycket ökar vänder till slut kursen nedåt och en topp har bildats, som kommer att bli ett motstånd nästa gång kursen försöker ta sig igenom denna nivå.
När säljarna fortsätter att sälja kommer kursen till slut ner till en nivå där köparna tycker att det börjar bli billigt och säljarna tycker å sin sida att de börjar få för dåligt betalt. Köparna börjar strömma till och till slut vänder kursen uppåt och tar sig kursen förbi föregående nivå och nästa topp blir högre än föregående och nästa botten blir högre än föregående botten har vi fått en uppåtgående trend.
En trend bildas
När det skapas allt högre toppar är det ett tecken på att köparna är rädda att missa en uppgång och de högre bottnarna innebär att säljarna ger upp allt tidigare och de som spekulerat i nedgång tvingas täcka sina positioner och det förstärker kraften i vändningarna.
Stöd- och motståndsnivåer
När kursen vänder ner från ungefär samma pris har vi identifierat en motståndsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att det är just en nivå, inte ett exakt tal eller pris. När vi studerar ett diagram ser vi ofta att ett stöd- eller motståndsområde punkteras när det “testas”. När vi studerar denna typ av falska utbrott kan vi med hjälp av svansarna på candlestick staplarna tydligt se att det bara är ett test. Notera i diagrammet hur väl svansarna testar av motståndsnivån, men varje dagsstängning i samband med testen är på den “säkra sidan”.
När vet man då när en stöd eller motståndsnivå bryts?
Det finns (som aldrig vid trading) något exakt svar på denna fråga. En vanlig tolkning är att en motståndsnivå är bruten när kursen stänger ovanför, på motsvarande sätt är ett stöd punkterat när kursen stänger under stödnivån, vissa menar att utbrottet skall etableras genom att minst kursstaplar efter varandra skall stänga ovanför (vid utbrott uppåt) eller under för att ett stöd skall vara punkterat och utbrottet nedåt etablerat.
Det underlättar att veta att de “stora elefanterna” ofta försöker “köra sönder” stöd- och motståndsnivåer så att stoppar löser ut, för att på så sätt få möjlighet att köpa eller sälja till ett bättre pris.
Tänk därför hellre på stöd- och motståndsnivåer som “zoner” och det som sker vid gränserna som “brus”.
Stöd blir motstånd och vice versa
1. När kursen bryter upp genom en motståndsnivå kommer detta motstånd att bli ett sekundärt stöd. På motsvarande sätt kommer ett stöd som bryts att bli ett sekundärt motstånd.
2. Ju fler gånger ett stöd- eller motstånd står emot genombrottsförsök, dest starkare anses denna nivån vara.
Fibonacci som stöd- och motståndsnivåer
De flesta har väl hört talas om Fibonaccis talserie, men få vet att den kom till som en slump av matematikern Leonard Fibonacci. Hans uppdrag var att räkna ut hur många kaniner det blev om de förökade sig i maximal takt.
Serien är uppbyggd genom att addera ett innevarande tal med föregående typ: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89 osv. När man kommer upp en bit i talserien och dividerar innevarande tal med det nya går kvoten mot 0,618 och tar man det nya talet och dividerar det med föregående går kvoten mot 1,618. Hoppar man över en siffra och dividerar 34 med 89 går kvoten mot 0,382. Resultaten kallas ofta för det gyllene snittet och det mesta i naturen följer detta mönster. Vill du veta mer om denna talserie kan du med fördel Googla och läsa mer, men här kommer jag bara att uppehålla mig kring de nivåer som talserien ger oss när vi trejdar.
Fördelen med Fibonacci-nivåer är att de fungerar väldigt väl som stöd och motståndsnivåer. De flesta analysprogram kan rita ut nivåerna direkt i diagrammet. Tack vare att så många trejders och automathandelsalgoritmer använder dessa nivåer blir de “självuppfyllande” och fungerar fantastiskt bra.
Fibonacci fungerar utmärkt för att i förväg veta vid vilken nivå det kan vara klokt att ta hem en vinst. Det enda du behöver veta för att få programmet att rita ut stöd- och motståndsnivåer är högsta- eller lägstanivån. För att en nivå skall vara att betrakta som en högstanivå skall det vara minst två toppar på lägre nivå än den topp man ritar och man utgår ifrån. På motsvarande sätt definieras en lägsta nivå som man får utgå ifrån som korrekt om det är minst två högre bottnar över denna.
Med fördel används Fibonaccivärden i kombination med ett glidande medelvärde vid swing- och longtrading, lämpligtvis MA-100 för att definiera trenden. Position tas med fördel när kursen vänder upp från en fib-nivå, se pilarna i diagrammet med en initial stopp precis under fib-nivån. När kursen vänder ner vid nästa nivå kliver man med fördel av.
Pivotpunkter
En mycket vanlig metod för att hitta stöd- och motståndsnivåer är att använda sig av så kallade pivotpunkter. Pivotpunkter används med fördel vid en kortare tidshorisont och för att identifiera små rörelser. Pivotpunkter används med fördel både för att trada på brakeout från dessa nivåer, men lämpar sig utmärkt för att fånga små trejdingintervall vid ex.vis forexhandel.
Det finns flera olika formler att använda för att beräkna pivotpunkter. Jag använder mig av denna formel:
PP = (H + L + C) / 3
M1 = 2 * PP – L
S1 = 2 * PP – H
M2 = PP + RANGE
S2 = PP – RANGE
PP = Pivotpunkt, H = Högsta kurs, L = Lägsta kurs, M1 = Första motståndsnivån, M2 = Motståndsnivå 2, S1 = Första stödnivå, S2 = Stödnivå 2 och RANGE = H – L
Genom att ange dessa värden antingen inom dagen eller vid swingtrading genom att ange ovanstående värden räkna ut vilka nivåer som är lämpliga att trada efter dagen efter.
Som tydligt visas i bilden ovan till höger har dessa värden förts in för en kursstapel i ett entimmarsdiagram för EURUSD och som man tydligt ser sker den största delen av rörelsen mellan Pivotpunkten och det första stöd- eller motståndsområdet. I en kommande artikel kommer jag att gå igenom olika strategier för att trejda med hjälp av pivotpunkter. Varje kväll (kl 22:20) lägger jag ut pivotpunkter för de aktier jag tradar med och en del olika index, råvaror och valutor. Du hittar pivotpunkterna här.
Trendlinjer är nog det mest använda begreppet inom teknisk analys, förmodligen är de mest underskattade. Om en trendlinjen ritas på rätt sätt visar de trender och trendbrott lika bra som vilken annan analysmetod som helst. Tyvärr är det många traders som inte ritar linjerna korrekt efter det diagrammen visar, utan försöker anpassa trendlinjerna till diagrammen.
I sin enklaste form ritas en uppåtgående trendlinje genom att förbinda de stigande bottnarna i diagrammet. En fallande trend ritas genom att förbinda de fallande topparna. Ju fler punkter som tangeras, desto större tillförlitlighet. En stigande trendlinje får justeras nedåt (flackare) och en fallande trendlinje får justeras uppåt (flackare).
Trendkanal
När man skall identifiera en trendkanal utgår man från en trendlinje, vid en stigande trend placeras en parallell linje som förbinder topparna i den stigande kanalen. Vid en fallande trend placeras en parallell linjen som förbinder bottnarna. I en trend tenderar kursen att jämviktspendla mellan golvet och taket i en kanal. Vid något längre rörelser kan man med fördel placera en linje mitt emellan begränsningslinjerna, denna kommer då att fungera som en jämviktslinje. I kombination med en kortare momentumindikator utgör detta en bra tradingmetod i trendande marknader.
Jag önskar alla läsare en trevlig helg!
